Jag och Iris

Idag på morgonen så gick jag och lämnade Iris hos mormor eftersom jag skulle försöka jobba lite. Fick en del gjort men inte tillräckligt, som vanligt. Men det kommer fler dagar. När jag var färdigjobbad så gick jag för att hämta Iris för lite babysim men det fanns tid för en kaffe. Och tack gode Gud för det. Efter den vanliga kramen av Iris så satte jag ner henne på golvet medan mormor gjorde kaffe. Och då hände det, Iris ställde sig mot en pall och tog en tandborste i varje hand, tittade på mig och tog sina första steg utan att någon höll i henne. Det var visserligen bara två men det var två stabila steg. Jag blev helt till mig och halvropade:
"Såg du, såg du? Hon gick"
Men det hade mormor inte gjort. Typiskt. Men med en gång ringde jag Emma som naturligtvis inte svarade. Men när hon ringde upp så blev det inte ens ett hej utan mina första ord blev självklart "Iris gick två steg helt själv nyss"
Är så stolt över min lilla tjej. HON KAN GÅ!!!!!! Detta kan varit det största som någonsin hänt mig om man räknar bort en del andra saker. Vi skriver det igen, HON KAN GÅ!!!!!!

På babysimmet idag så var Iris på ett strålande humör, hon trivs verkligen i vattnet den lilla tjejen. Är kanske inte så konstigt då hon är fisk. Ha ha ha, fy fan vad tråkig jag är. Hur eller hur så är hon konstant glad i simhallen. Är bara lite synd att hon inte vill sitta på madrassen och dyka mot mig. För varje gång hon gör det så skrattar hon. Men det är ju det där med att sitta och ligga på rygg, det är ingen höjdare för tillfället om man heter Iris.
Problemet med Iris i vattnet idag var att hon bet mig en massa gånger, är inget skönt alls. Och det är ju inte bara i vattnet hon bits utan det är hela tiden. Det måste vi få ett slut på på något sätt.

En sak till, HON KAN GÅ!!!!!!