Jag och Iris

Hände nyss en helt sjuk sak här hemma. Jag och Emma har bestämt att vi ska försöka få Iris att somna i sin säng istället för i soffan. Att det sen blir i min eller Emmas famn struntar vi i men att vi slipper få henne att somna i soffan varje kväll vore skönt. Så medan jag diskade så gjorde Emma ett försök som slutade i tital katastrof. Iris började gråta och fortsatte gråta med en volym som är helt olik henne. Och vi vet sen innan att gråter hon för mycket så spyr hon. Och som hon spydde. Först en liten spya i sängen följt av två rejäla spyor till. En i hennes rum och en i vardagsrummet. Så det blev ett väldigt sent bad för lilla fröken och att bada hjälper mot alla sorters katastrofer när det gäller Iris. Så efter badet var allt lugnt igen och hon somnade i Emmas famn, dock i soffan.
Men jag kan inte fatta att det ska vara så hemskt att somna i sin egna säng. Och så fattar jag inte att man skriker och gråter så mycket att man spyr. Måste prata lite med henne om det imorgon.