Jag och Iris

Iris har på senaste tiden blivit en liten hare i vissa situationer. Det började i början på veckan då jag stötte på en gammal kompis på stan. Självklart så tittar han och hälsar på Iris som då brister ut i storgråt, tårar a la Lille Skutt sprutar ut från ögonen. Samma sak hände nästa gång jag träffade en annan kompis på bibilioteket. Och idag så hände det två gånger på en halvtimme. Först när vi träffade Janne och sen när när vi träffade vår hyresvärd Marianne. Skillnaden med Janne och Marianne jämfört med de andra två var att denna gången gick det ok efter en liten stund. Janne mutade till sig vänskap med en mobildummy och Marianne med en vante.
Men jag undrar vad det är som gör att hon blir så rädd. För det har inte varit mycket närkontakt och stoj av de vi mött. Hade det varit det hade jag kanske förstått det men inte när det är som nu. Att de bara tittar på henne och säger hej.
Men hon går väl igenom en harfas eller något liknande nu.

Funderar på att gå till Tokige Ture snart. Är så sugen på smågodis. Men jag kanske ska låta bli och vänta till helgen istället. För annars blir det godis både idag och i helgen. Återkommer om det.